Jenitz.blogg.se

Såhär får det bli:

Imorgon åker jag till Valler och sover där en natt. Sedan flyttar jag temporärt in i Louise lägenhet fram till den 18e augusti. Då åker jag hem, tvättar, packar om och den 19e till den 22e är jag i Italien. Efter det flyttar jag upp till pappa, sparar vartenda öre och förhoppningsvis (!) kan jag flytta hemifrån i oktober, kanske november. Eller i värsta fall direkt efter årsskiftet, när jag kommer hem från Barcelona.

Jag måste ha ett hem dit jag kan komma och bara vara. Det funkar inte att jag ska tassa på tå och låtsas att allt är bra, när det är allt annat än bra! På ett plan är det kanske orättvist mot min mor, som hamnar i ett val. Men just därför blir det ju bäst såhär. Det är ändå dags.

Det känns helt orealistiskt att skriva så här, det känns som fiktion, ett dåligt drama. Men för antagligen första gången sätter jag mig själv i första rummet. Det känns konstigt, ovant, fel... Men det är på tiden.

Jag smsade med en underbar vän häromdagen... Vi pratar alltid om allt, om sånt vi aldrig säger eller vågar säga till någon annan. Han har räddat mig från mentalt inferno flera gånger och han sa något under denna konversation som åter igen gav mig en mental bitch slap. Som fick mig att vakna upp.

"... Ju mer man tvingas jobba för något, ju mer tvingar man sig att tycka om det. Annars hade man ju gett upp. Sen när man egentligen inte borde bry sig längre så tror man att känslan finns kvar bara för att man tvingades jobba så hårt för det.
... Du har råkat trampa i massa skit. Men istället för att slänga skorna så går du runt och tänker på att du har skit på dom. Du kan inte gå runt och straffa dig själv hela livet.
... Du har lagt all energi på skit länge nu, nu är det dags att leva livet och faktsikt må bra. Det har du förtjänat!"

G.S - du betyder allt. Fatta, de har gått tre år sen vi fick kontakt. Tre år... Jag hoppas det blir många fler.

/J

Ser en siluett, du försvinner med detsamma. Var är du nu, var är du nu?

Längtar till söndag då det verkar som de vankas krogkväll igen. Yeeha!
/J

Mamma: Du måste ta dig tid att äta, du äter alldeles för mycket skräpmat!
Jag: Och ni dricker öl o vin varje kväll! Jäkla hälsofreaks!

- Ge mig fler timmar och en bra lön så jag kan få flytta. Damn it.
- På fredag åker Timjan hem igen. Det skär i mitt hjärta.
- Jag drömmer för mycket varje natt, om saker eller personer jag inte vill drömma om. Det stör mig.
But really, who the fuck cares in the end. För om tjugotvå dagar åker jag och Jaiba till Roma. Och det gör mig helt lycklig o sprallig! Yay!

Soooova nu dock... Ska ju köra Lontra och hennes vän till flyget imorn. Äckligt tidigt. ^^
Gonatt!

/Jenitz

Det finns vissa saker som en servitör inte bör säga eller göra framför kunderna... ^^

För det första, när du ber om leg, lägg då inte till frasen "Vill bara se hur unga och fräscha ni är..."
Om det nu råkar hända, låt det då vara, istället för att tillägga "Det kanske lät fel... Men ta det som en komplimang."
För det andra, när en kund beställer lamm, rynka då inte på näsan och säg inte "Jag hade nog hellre tagit kycklingen..."
För det tredje, släng inte ner vinglasen på bordet så det nästan skvalpar över.
För det fjärde, gå inte förbi bordet varannan minut och fråga "Har ni det bra tjejer?"
För det femte, använd inte nån slags konstig sarkasm när man ber om notan så man måste fundera över om du vill att vi ska stanna eller vill att vi ska gå... och förstärk inte det hela med att nästan knuffa omkull ett vinglas med blocket med växeln.

Men det var en riktigt härlig kväll med Lontra o Hille - saknat oss!

Efter att ha vinkat av Hille vid hennes cykel så bestämde jag o Lontra oss för att ta en kvällskaffe innan hemfärd. Där diskuterades allt från kvällens händelser till andra kvällars händelser. Allt från att beundra en fin liten orkester utanför Soho till tankar och skratt om oerfarna, blöta och snurriga kyssar. Det finns så mycket viktigt att prata om här i livet! Som att resor är livsnödvändiga och att singellivet kan vara bra fint, men med möjlighet till likväl trevliga som otrevliga upplevelser. ^^

"För jag vill haaaa dig, ha diiiiiig. Till att vilja haaa mig..!" 

God natt...
/J

Jag saknar att dansa helt enkelt. Sure, jag älskar att stå på ett hett dansgolv i stan och bara släppa loss. Men det jag verkligen saknar är en grupp, att vara helt synkade, att kämpa tillsammans genom svettiga danssalar och snurra in i speglar och varann. Och slutligen, att stå på scenen ihop, inför en fullsatt lokal och sätta vårt nummer på varje ton, i varje rörelse. Det går inte att beskriva den känslan.
Nån gång ska jag få in nåt av mina nummer på datorn så jag kan slänga upp det här. Men just nu ligger det nerpackat i nån låda hos pappa.

Varför jag fick denna invigelse är väl för att jag sitter och kollar på So you think you can dance. Ashley och Ade gjorde precis en contemporary performance till låten Cosmic love. Ett nummer som faktsikt rörde mig till tårar. Det var det vackraste jag sett på länge. Försöker hitta det på youtube men det går inge vidare. Nån som vet?

För övrigt så kom jag på att jag glömde slänga upp en bild på min nya kärlek, my new killer heels. Jao, jag är bra materialistisk sometimes. Here they are!

Vinkeln gör dock inte klacken rättvisa :(

Vad annars... jag är galet trött. Både fysiskt och mentalt. Efter halvtidsjobb och ridning av två hästar är jag närmare halvdöd. Och imorn är det detsamma, fast tre hästar... Dagen efter åter två hästar, men en på ordentlig träning. Hmm, musklerna hålls igång iaf, de e nice.

Och i helgen har jag en överraskning planerad. Mwih!

/Jenitz
Och du, jag hoppas vi ses snart igen och iaf några gånger till... Känns som en dipp nu, hoppas jag har fel. <3

Nu när allt födelsedagsfirande är över för i år vill jag bara skicka ut mitt allra störstaste tack till alla ni som grattat mig, kramat mig, skrattat med mig, gett mig fina presenter och allt ni visat och gjort för att förgylla mitt 20e år! Älskar er!

Till er andra säger jag bara SYYYYND! Ni missade något.

Underbar kväll igår för övrigt. Efter firande hos pappa med underbart sällskap så drogs man in till stan för en öl eller tre med Dani och Lontra. Sjukt nice, kärt återseende och galet många skratt! :D
Sen skuttade jag vidare till en svart audi och fick skjuts hem o sådära...

Puss på er
/Jenitz

Today was a day that was all about up!

Först en tiiiidigt tur till stallet. När klockan var tio hade jag redan vart ute o skogen och klättrat med Ramina OCH hoppat Timjan på fältet. Positivt överraskad av båda! Ramina skötte sig som en ljus och Timjan hoppade luftigt över hinder på en meter. Språnget var nog närmre 1,20 högt, enligt ögonvittnen A.M. Det gillas!

Dagen spenderades sedan i stan, inhandling av ett par nya high heels och bild kommer, jag lovar! Sedan ett sista möte med min jobbcoach. Pepp!

Kvällen bjöd på fördrink hos A.M och sedan drog vi alla (jag, A.M, A.J och K.V) till Lysegårdens golfklubb för en kväll fylld av bbq buffé, trubadur, gott att dricka och många, många goa skratt. Ibland undrar jag hur jag haft sån tur att stöta på så underbart härliga människor. Idag var helt enkelt en braaaa daaaag!

Bättre hästfolk får man fanimej leta efter.

/Jenitz

Moving on. I can not live in the past, contemplating things I've done or things that've happened, that I can not change. So I look forward, hoping for good things to come and focusing on the present which is the only thing I can control. What I do and say in every moment.
We all make mistakes. We're all just human. There is no way to make it undone apart from apologizing, forgiving, learning from your mistakes and to have hope.
So, that's that.
/J

I över en vecka har jag passat huset och stallet utanför Kungälv. En hel vecka i lugn och ro, med vänner, utan dator och andra störande moment. Underbart!

Det har hänt både bra och dåliga saker. Mest bra. Jag har fyllt tjugo! Wiih!
Det hade kunnat vara en perfekt dag men tyvärr blev det inte så. Vädret svek mig, vett och förnuft från någon jag trodde var en vän svek mig. Men gjorde inte så jättemycket ändå. Lontra ställde upp som räddaren i nöden och lånade ut sin lägenhet, så vi fick en fantastisk kväll ändå. Med tiden ser man vilka som är ens riktiga vänner och de personerna fick mig att le och skratta på min dag.

Dagen efter blev dock perfekt. På ALLA sätt. Vi grillade hos mamma och hade mys med familj och nära släkt. När folk började dra sig tillbaka kände jag rastlösheten sätta in och skickade iväg ett mess till Soul. Och så blev kvällen våran kväll! Några glas gott på Viktoria, lite nachos, en promenad, några timmars dans och drinkade och sedan en bussfärd mot Torslanda där några sms gjorde mig sprudlande glad! Någon jag trodde jag tappat visade sig igen!

Veckan i stallet fortsattte sedan, trots att familjen kom hem. Jag stannade lite till, red hästarna, åt god mat och ett glas vin, pratade en massa, sov lite, red igen, satt och pratade en hel dag och avslutade med sushi. Underbart, igen!

När jag inte trodde att det gick att toppa så blev kvällen perfa med mitt Körsbär. Vi slängde oss på en picknickfilt o Slottskogen med en flaska skumpa och lite annat smått och gott. Och jag fick den grymmaste 20 års presenten. Tack!
Dock kom regnet. Lontra ringde och räddningen blev en fika på CT24 (gamla Tintin, vad hände där?). Och så kom besvikelsen över mig igen, över någon jag trodde var en vän. Som sagt, med tiden lär man sig vilka som finns där och vilka som inte gör det.


Everything's just fine

/Jenitz