Jenitz.blogg.se

Jag blir kallad starstruck, jag blir kallad teenybopper... Men de är så fel. Det handlar om passion. Det finns inget jag brinner så innerligt för som för musiken.

Så när jag vissa dagar, dagar som denna, får chansen att se, höra, träffa och prata med en av de personer som lämnar ett stort avtryck i mitt liv med sin musik... Ja, då blir jag lycklig. Sprudlande.  När han dessutom känner igen mig, kommer ihåg mig... Ja, då blir jag ännu lyckligare. För någonstans har ju även jag då lämnat ett avtryck i hans liv. Och mina foton som är en annan passion i mitt liv uppskattas. Och så har de två världarna för ännu en stund blivit en.

Jag kan bli kallad starstruck, jag kan bli kallad teenybopper. Men det är inte det det handlar om. Det handlar om minnen, kärlek, passion...

Så den här dagen var helt enkelt jättefin. Dessutom toppades den med min låt, underbart gott sällskap, god mat, vin, mojito, Sveriges godaste sangría och lite planering av MIN lägenhet. Vilken fantastisk dag va? :)


/J

Det stämmer... Jo, det gör det. Faktiskt. ^^

Under en längre period nu har jag gång på gång insett att min magkänsla har haft rätt. Oavsett vad det gäller.
Att någon vart nere, att någon vart arg, att någon skulle bli ihop med en viss person, hur något skulle gå, om något som skulle hända...
Min magkänsla har stämt i samtliga fall. Lite komiskt, lite läskigt, men också väldigt skönt. För det betyder ju att jag kan lita på min magkänsla. Sedan om det är just kvinnlig intuition eller något annat kan jag ju i och för sig inte svära på. Men när jag tror mig veta något så har jag oftast, inte alltid men oftast, haft rätt. Och att ha rätt är ju alltid trevligt. Inte sant?

Nu ska det väl inte stiga mig åt huvudet, men lite spejsat äre ju ändå. ^^

/Jenitz

Ramina och jag gjorde vår debut tillsammans på dressyrbanan idag. Mitt fokus börjar komma tillbaka, tävlingsinstinkterna med och Ramina... Ja hon älskar ju att få visa upp sig!

Jag blir ständigt impad av lilla Ramina. Det är ungefär två år sedan hon var på tävlingsbanan sist, ett halvår sedan hon fölade och tre månader sedan hon började bli seriöst igångsatt. Det - inräknat med en riktigt dåligt arrangerad framridning där över tio ekipage fick vistas samtidigt, vilket innebar att man fick leta luckor istället för att kunna rida fram och igenom hästen - gjorde att jag blev rätt förvånad över resultatet... En ganska spänd Ramina och en minst lika nervös Jenitz knåpade ihop 63,92%.

Stolt, och peppad inför hösten. Detta är bara början. Nu ska vi bara få ut matte Martinsson på banan med, så är vi snart ett oslagbart litet team. ;)

Conrad var såklart med på ett hörn i stallgången. Och när vi väl var hemma igen var det dags för lillkillen att flytta hemifrån och ut på lösdrift med tre andra buspojkar! Riktigt kul att se, men hjärtskärande att komma hem till en orolig Ramina som inte förstod vart sonen tagit vägen. Phew...

Hästarna... Utan dom skulle jag inte stå där jag står idag. Inte... en... chans!

Dagens kram till Anna, för all hjälp och peppning. Och för den underbara damen du har!
/Jenitz

Emellanåt finns de där dagarna då man bara vill gå o dra något gammalt över sig.

Jag fick en länk av en go vän, den satt änna fint den. ^^ Det är gammalt nu, men ändå inte. Så jag lyssnar, jag förstår, jag tar till mig. Tack <3

Keep telling myself that it's not worth it
I already know I don't deserve it
But if it's from you I don't mind hurting
This is my perfect nightmare, perfect

/J

P.s

Hennes favorit är inte sämre...

Falling out of love is hard
Falling for betrayal is worst
Broken trust and broken hearts
I know, I know

Thinking all you need is there
Building faith on love is worst
Empty promises will wear
I know, I know

Hon är bäst. Fick en sådan sjuk wow-känsla idag, allt bra klickade.
Nu laddar vi för att vinna på söndag. ;)

/J

Måndagkväll innan löning, tomma gator, tomma serveringar, halvsegt sällskap, en spyende pojkvasker brevid mig och mot slutet en lite väl sugen polisman - borde vara receptet på en katastrofal utekväll. Men med lite humor kan man skratta åt allt. Och när skrattet ligger långt inne så kan kvällen räddas ändå, trots... allt.
Idag har jag vart trött som få, sovit några timmar på soffan och är nu så trött så jag inte kan somna. Woot.

I generally avoid temptation, unless I can't resist it.

Idag har jag också vart så galet sentimental och pratat massa minnen hela dagen. Vänligheten själv (fröken Taylor) slänger då självklart på två katastrofalt gråtvänliga , men också helt fantastika, kärleksrullar.
Helt undervart. Faktiskt! Ibland måste man få drömma sig bort, tro på vacker kärlek och lyckliga slut, och fälla en tår... eller tusen. ^^

Se Dear John (med uuunderbara ögongodiset John Tyree) och The last song. Två fantastiska filmer!!!




Ögonen går nu i kors...
/Jenitz

Som en vis person en gång sa till mig...
"Du har trampat i skit alldeles för länge. Men istället för att slänga skorna går du runt och funderar på att du har skit på dom. Släng skiten!"

Jag vill inte minnas sånt som inte betyder nått för nån annan än mig. Jag vill inte att det betyder nått för mig.

Suck. Dags att sova.
Ny dag, nya tag imorn!

Jaaaaaaa! Idag fick jag äntligen sålt min sadel! Det betyder att jag har råd med det där som jag önskar att jag skulle ha råd med. Helt underbart! Jag kanske är ytlig men ibland är de väldigt trevligt att lägga lite onödigt mycket pengar på sig själv. ;) Och så skare bli i nästa vecka!

Resan till Stockholm är bokad, betald och planerad med. Riktigt gött! Med andra ord blir det en mini-fanson-gathering med Wickit och Glampop, hur underbart är inte det på en skala... Mhm! Det lär bli prat om minnen, nya skivan, längtan efter turné... Allt som hör världens tre finaste pojkar till.

Det borde vara förbjudet med sånt här ögongodis...

Det flyter helt enkelt på nu. Jag är go o gla! Puss på er!

/J

Detta är inte sant! Mamma ringde idag...
"Sorry Jenny men jag måste sälja lägenheten..."
Tror ni jag flippade eller?! Helvete! Som tur är har jag ju lite kontakter så jag hoppas och tror att jag hittar något annat ganska snart. Men ändå! Det lär ju inte bli åttio kvadrat för fyratusen i månaden i alla fall. Fäään!

En annan fundering...
Jag har en "vän" som jag inte når fram till. Jag vill bara ta tag i honom och bara släppa ut allt, allt, allt. Det är ett sånt irritationsmoment att vi "snackar och ses ibland" men aldrig faktiskt pratar med varann. Eller ska jag helt enkelt bara skita i det? Varför bryr jag mig om en sån "vän" egentligen? Kan en relation bli mer ytlig... ÄNDÅ vill jag rensa luften och jag fattar inte VARFÖR.

Antagligen det mest osammanhängade jag nånsin klämt ur mig. Blä.

/J

Detta är den finstämda anledningen till notraden som är förevigad på min arm. Jag kan tyvärr inte dela av mig av alla känslor och minnen till den här låten som betyder så fruktansvärt mycket, men lyssna och njut ändå.

Bildspelet är väl inte direkt att hurra för, men som Twahla hade sagt. "Are you listening?"

/Jen

...var gårdagens hang-up. Idag vart de Deeper... Hanson-hang-up helt enkelt?

"Every simple notion is poetry in motion, can't you see it's pushing me over the edge
This wreckin ball you're holding, could crush the heart you've stolen
I give you my devotion all over again. 'Cause I'm falling, deeper and deeper and deeper"

Anyway, det var bara en liten notis.
Det jag ville säga var egentligen TACK! Tack till Vivere till det fantastiska inlägget han postade här för några dagar sen! Allt du skrev är så sant och allt vi gått igenom har gjort mig starkare. Du är en älskad vän och jag saknar dig fruktansvärt mycket!
Att tävla för Spekeröd utan dig vid min sida känns jättefel!!!
Jag hoppas du har det underbart i alla fall... Tusentals varma kramar till dig. Simply... the best. It's just us. ;)

/Jenitz

Jag kom in. Igår. Och jag tackade nej. Nej till min dröm på grund av dålig tajming.
Tajming. En ständigt återkommande faktor i mitt liv. Dålig tajming. Vad fan är det egentligen?
"Vi har nog bara haft jävligt dålig tajming", fick jag höra en gång när mitt hjärta vreds om, ut.
Jag kom in och jag tackade nej.

Los Angeles? Santa Monica? Två år? Ja?

Ja.

/J

Du... du.

One to seven reasons...

Det är svårt, sånt här.

Innan man vet om man inbillar sig, om man har rätt eller fel, om man ska ta ett steg framåt eller ett tillbaka och när.
Jag är trött på att vara rädd för att göra fel. Trött på att allt blir fel. Så jag försöker bara göra och säga, inte fundera för mycket.

Det är svårt.

Kanske behöver det inte vara det dock.
Kanske.

/J

Många brukar säga man inte skall blick tillbaka på det som man gjort och hänt , men inbland måste man blick bak för att kunna kämpa och komma framåt igen , Jenitz är en av mina helt underbara vänner som allt funnits där när det blåst för mycket i seglet , och samma sak jag funnits för henne , och ibland har jag även inte känt jag räckt till , utan velat hjälpt henne ännu mera , så här kommer ett liten tillbaka blick på en del av allt vi gjort både roliga och tråkiga saker , allt går inte som en klackspark ,så här kommer lite bilder ,



Första gången vi träffades och är nog en dag vi kommer minnas länge och det var här vår vänskap och avstamp började




Att peppa varandra för att lyckas och kämpa ihop kommer man långt med ( Simply the Best)



Att även ha lite samma svagheter för såna här små busar :o)




Det är inte alltid lätt och komma från ponny till storhäst , men en bit på hjälpen så lyckas man och man är två :o)




Ett gott skratt förlänger livet :o)




En stor saknad <3






Även när det brinner som mest och man bråkar då och då så får man inte glömma blicka tillbaka på allt roligt man haft och släppa det som både små som stora saker som hänt och blick framåt , även om man inte träffs lika mycket som innan , så får man inte glömma en av sina underbara vänner



Så låt mig komma till min sak , du är en dom mest underbaraste personer jag någonsin träffa och en natur begåvning på många plan , du har glimten i ögat och en envishet som inte många har när det blåser som mest så kämpar du , även om det är motigt, vi har tagit oss igenom mycket ihop både roliga och tråkiga , och det som hände vet nog ingen av oss vad som utlöste, men även om du är många mil borta så skall du veta jag finns här och du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta , och önskar dig en bra framtid och glöm aldrig bort SIMPLY THE BEST


ONLY FOR YOU




Det är VÅR låt och kommer alltid vara


Många KRAMAR

Vivere

Jag är trött på att vara sjuk. Det går ju inte att göra allt det man vill göra då... Var hos läkaren idag men dom kunde såklart inte göra något. Bara en av tusen saker som gör mig frustrerad.

Why can't u seeeeee?!

Varken kan eller orkar fördjupa mig i det där. Jag är trött o sjuk o vill festa imorn, träffa trevligt folk och sedan inom en snar framtid (en vecka) göra klart min senaste tatuering. Jag vill så mycket hela tiden. Är det bra eller dåligt? Är jag så stressad som folk säger att jag är eller har jag bara ett sjukt driv?

God, who knows. Kan nån ge mig förmågan att läsa människors tankar?! Det hade vart så mycket lättare då.

/J


P.s - prima låt

På grund av mycket tråkiga omständigheter miste vi inatt ett sto i stallet. Efter sig lämnade hon en tre månader gammal fölunge. Om någon av er som läser har tips, eller vet någon annan med erfarenhet av detta, så skriv gärna.


Vila i frid Dollar. Hälsa Bellus, Cayardi, Mowgli och de andra.

Nu behöver jag en lång natts sömn efter en alldeles för händelserik dag. Håll tummarna för att min feber inte återvänder under natten. >.<

/Jenitz
juste, jag e nygaddad med :)