Jag filmade Corall och Vivere idag, innan jag själv hoppade upp i sadeln. Fantastisk känsla idag med! Sätter vi bara övergångarna så klarar vi LC:2-an lätt som en plätt! Här är dom i alla fall...
Försökt hitta en bra musikvideo till Cheap Trick's "I want you to want me" men de går inge vidare. Men de flesta vet väl hur den går. En bra låt helt enkelt på många sätt och vis.
Här är en annan finfin låt som inte heller var lätt att hitta i bra videoformat. Men här är i alla fall den aukustiska versionen, lite mindre rockig men lika freaking awesome för det. Jag skickar en tanke till mina vänner (fansons) som nu är i New York, redo att avnjuta fem hela Hanson konserter. Jag är grön av avund och hoppas jag får en fullgod redogörelse in i minsta detalj när de landar på svensk mark igen... Nästa gång åker vi allihop tillsammans! <3 But for now... Runaway run.
Fråga: Varför vill man alltid ha det man inte kan få? Varför blir det sällan (aldrig) som man vill att det ska bli?
Jag rider världens bästa pålle. That's it. Red för Viktor idag med lite bommar och... känslan jag fick idag, den finns det inga ord för. Corall är helt enkelt världens finaste, Vivere hade jag aldrig klarat mig utan som gör så mycket för mig och jag är bara glad, glad, glad! Vi kan gå hur långt som helst.
Den där klumpen i magen har börjat göra sig tillkännagiven. Men min paranoia slutar ju ändå alltid med att jag känner mig dum för att jag överreagerat så nu satsar vi på att ta det lugnt frånbörjan. Haha, baby I'm the worrying kind..? :$
Well well imorn är det bomträning med Corallen som gäller, jag är verkligen tillbaka i sadeln på riktigt. För att inte snacka om till sommaren, då kommer jag få bekänna färg. Så nu ska jag ta tillvara på varje sovmorgon jag kan få! God natt på er alla, imorgon ska jag sova ut!
Jag var på mitt första möte med min jobbcoach idag och jag får faktiskt erkänna att jag blev väldigt positivt överraskad. Det kändes välstrukturerat men ändå personligt på ett behagligt sätt och jag kommer nog få ut mer av detta än jag hade väntat mig. Trevlans.
Vad händer annars då? Hmm... Jo men jag blev ju hästbiten för några dar sen, också väldigt trevligt. Hrm. Nej men helt seriöst så händer väl inte jättemycket just nu mer än att jag betar av mina (o)regelbundna dejter med vännerna. ;) Jag inser ju dock att det börjar bli dags att tvätta och packa, vilket gör att jag också inser att jag inte kommer träffa mina älsklingar på några veckor. Det skär ju faktiskt ganska fint i hjärtroten. Men den som väntar på något gott... =)
Dock insåg jag en tredje sak idag. Och det är att jag kommer bli tvungen att göra minst tre besök på hemmafronten trots att min nya bas blir i Karlshamn i sommar. Jag måste helt enkelt hem och träffa min coach emellanåt. För att inte tala om 14 maj då jag måste hem och även runt den 10 juni. Så helt borta kommer jag väl inte vara trots allt.
Nu är den stora frågan om jag ska inta dagens första mål (alldeles för sent, jag vet) eller vänta tills Cherry hör av sig så vi kan åka in till den stora staden och fika... Hmmm.
Dagens diss by the way: Allt detta haglande!!! Wtf?!?! Och dagens låt: "Bulletproof", watch here!
Häromdagen när jag och Cherry satt i bilen med p3 på hög volym så strömmade följande låt ut ur högtalarna. Vi sa ingenting. Vi bara log, skrattade och tittade förundrat på varann. Självinsikten är uppfriskande och den är också så träffsäker i detaljerna, så vi kunde inte annat än skratta. Dessutom är det en vacker video, filmad på Skansen, av samma producent som gjort videon till Jonathan Johanssons - Aldrig ensam. Nice shit!
Kom tillbaks, jag ångrar allt jag gjorde allt jag sa det är inte dig det är fel på det är jag, de fattar väl jag Kom tillbaks, jag lovar o jag svär på mammas grav jag kan va' allt de där du ville ha, de fixar väl jag
Jag vet jag är en idiot och hela stan vet vad jag gjort och jag förtjänar hur jag mår, kom häll mer salt i mina sår
Du är glad, det har jag sett nu på din statusrad och alla bilder ifrån ngn bar, där verkar du glad Ses på stan, jag undrar om vi kunde fika nå'n dag du säger absolut de låter bra, men du har de bra
Jag vet jag är en idiot och hela stan vet vad jag gjort och jag förtjänar hur jag mår, kom häll mer salt i mina sår Jag vet jag är en idiot och hela stan vet vad jag och jag fötjänar hur jag mår, två hinkar salt i mina sår
Allt skit jag gjort jag skulle bara du vet jag har försökt förklara Allt skit jag sa det kom tillbaka hur jävla dum kan man få vara
Jag vet jag är en idiot och hela stan vet vad jag gjort och jag förtjänar hur jag mår, kom häll mer salt i mina sår Jag vet jag är en idot och hela stan vet jag gjort och jag förtjänar hur jag mår, två hinkar salt i mina sår.
Jag har verkligen häcken full och känner att jag inte riktigt hinner med bloggandet i den utsträckning jag vill! Men snart kommer det uppdateringar och nya foton. Dock passar jag en gård just nu och har inte tillgång till PS, så det får vänta tills på torsdag när jag är hemma igen!
Igår var en väldigt turbulent dag med massa tårar och ilska men även värme och glädje. Till följd sov jag över tio timmar inatt och masade mig bara ut en snabbis vid sju för att ge hästarna mat, för att sedan somna om. Men jag har vaknat på rätt sida och solen strålar. Mitt goda humör och den känslan jag haft senaste veckan är tillbaka och allt känns fint igen! Jag ska ta mig ut till Corall nu för vad jag hoppas blir en helt underbar klättertur i skogen. Kanske blir det även lite fotande då Ramina har blivit mamma och vi fått en liten bebis i stallet, hingstfölet Conrad. Det är så sant så sant... Är man på dåligt humör så är det bara att studsa ut till Corallen, mysa med henne en stund och sedan beundra fölisen. Då är alla problem som bortblåsta. Jag förstår inte hur jag överlevde månaderna efter Jojje, utan häst. Jag känner mig levande igen, hur klyschigt det än låter. Det är inte en hobby, det är en livsstil.
Idag skickade jag dessutom in sista delen av min ansökan till Nyköping. Jag vågar inte ens hoppas, men jag vill detta mer än något annat just nu.
Mycket annat är på g... En del saker som jag kommer berätta om snart, men också en sak som jag inte vågar fundera för mycket över än. Jag vill, men av minst en specifik, väldigt mycket nageln-i-ögat anledning, så får det vänta lite till tills jag vet mer. Men jag är så fruktansvärt glad just nu och jag hoppas bara att denna glädje och lycka håller i sig länge nu. Och att det kommer ännu mer, ju fler saker om löser sig längs vägen! Jag behöver det efter ett år av så mycket upp och nedgång.
Återigen blev ett "kort inlägg" något längre än tänkt. Men det bjuder jag på fast jag förvånas över att min blogg faktiskt besöks dagligen, av flera personer. Det är kul, men jag förvånas. :P
Lille conrad, några timmar gammal. Jag och Lillen kör ett pass!
Jag känner mig helt sprudlande. Jag vet inte riktigt varför. Eller vafan, det vet jag visst men jag kan inte förklara alla orsaker här. Men en orsak är att Corall äntligen har kommit upp. Jag är tillbaka i sadeln och det gör mig lycklig!
En annan orsak är att jag har även haft så underbara dagar det senaste och det gör mig fruktansvärt glad! "En ny sorts fjärilar i magens korridor..." - Anttila
Well well, det är vår och allt är fint och härligt!
Mm what to say... Efter förkrök hos Lontra med vin och shots (som jag hällde mer över mig själv än i munnen) drog vi till Kings Head och anslöts av K och hans vän A. Det blev öl. Och öl. Och öl. Min mobil kände sig splittrad både fysiskt och psykiskt. Men det blev en galet lyckad kväll med en mycket trevlig efterfest, med mera öl och massa Spotify i Linné. Underbart! Jag är verkligen ett säkert kort om man vill skratta åt någon som alltid hittar sig själv i komplicerade situationer. Haha, heeeeelt galet, men så värt. <3
Låten går igen, men idag är den ju så jävla sann. ^^
Well yeah. Såna här dagar ger jag nog det allra bästa av mig själv till mina underbara vänner som alltid finns där och som alltid förgyller dagarna. Tusen av de varmaste kramar till er, love!
Notis: Att få höra fina ord från okända personer är alltid uppskattat. Men när någon helt okänd verkar överdrivet intresserad så drar i alla fall jag öronen åt mig. Om man inte känner en person så kan man inte tycka om den personen för den den är. Några rader på en sajt betyder inte mycket och när så få rader är fulla av övertygelse så känns det falsk och meningslöst. Det är jättefint och smickrande men, lönlöst.
So, where's my knight in shining armour? I'd rather have him knock my door than pressing buttons on a computer. ^^ Dagens ungdom, suck suck. :P
Det har vart fruktansvärt kallt idag. Och det har regnat. En massa. Trots en väldigt mysig dag på alla sätt och vis så känner jag bara på ett sätt ikväll... Bläääääääääääääääää. Suck. Kanske ska åka till dansen ändå o försöka trycka undan bläääääääääääää-känslan.
Jo så får de bli. Bestämmer mig för att en såhär trevlig dag måste få ett trevligt avslut med. Genom att bli sönderhetsad, för vem vill inte det liksom. ^^
Jag saknar. Det har vart en bra dag. Jag är sjuk, allergin kickstartade något i min kropp men det påverkar mig inte nämnvärt. Mer än att jag låter lite som en kråka. Jag träffade systra mi idag i alla fall och det var mycket trevligt.
Jag har även lyckats med att inte bli lurad. Det kom ett halvbra försök från Svensson, men nah, vet inte ens om det gick att gå på så då räknas det väl inte? ^^
Idag var det för övrigt en årsdag... Vilket det ju i och för sig är varje dag om man vill tänka så. Fast idag för ett år sedan var egentligen inte mer speciellt än nån annan dag. Det är inte det jag vill minnas ändå, för då gick det redan downhill. ^^ Oavsett, i vilket fall, hur som haver. Useless note och nu är klockan för mycket, igen. Jag ska upp tidigt för en inbokad frukost med två söta flickor, på Egg and Milk. Mys! Så jag ska helt enkelt försöka hindra tankarna för att få lite sömn, pausa alla tankar lite. Inte alltid de lättaste, speciellt om man tänker på trevliga ting. Men inte nu, inte än, inte nu. Nu ska jag sova. :)
Ingen störra skada skedd denna gången tack och lov, förutom sju stygn och två dränage. Dock vaknade jag med dunderallergin själv imorse. Nu måste jag alltså utröna vad detta beror på... Damm, päls, hö? Allt, ett av dom eller något helt annat? Jag säger bara som jag alltid gjort... Om jag är pälsallergiker så får jag bara lära mig att leva med det. That's it. Min största rädsla är den dagen jag inte längre kan ta mig upp på hästryggen av egen kraft. Men fram tills dess kommer ingenting hindra mig. "Boka tid för pricktest" står i vilket fall näst på listan, i alla fall efter lite andra, högre prioriterade ärenden.
Och så är det påsk till helgen. Så nu räknar jag med vårsol och blommor på backen senast på lörda'. :)
Det här är mitt andrum, min plats att låta hjärnan och händerna pränta ner det som läpparna inte kan forma. Vare sig det är lyckliga eller sorgsna ting så är det i alla fall sådant jag vill få ur mig. Jag hoppas du finner något att läsa som kan få dig att le eller kanske känna igen dig. Välkommen.
