Vad hände med bamseklistermärken?
Med tanke på dagens läkarbesök:
Det är lite finurligt det där, hur saker förändras genom åren. När jag var nio år hette det att man skulle besöka farbror doktorn och det var helt okej att behöva tröstas när de stack nålar i armen på en.
Idag heter det att jag ska kika på dr handsome och verka oberörd av vad de än gör. Som vanligt hittar jag min egen gyllene medelväg. Jag kikar såklart efter dr handsome, som såklart inte var där just idag. Attans. Men jag regregerar till "Jenny 9 år" och tycker jätte synd om mig själv när jag väl sitter där.
Sköterskan tittar snällt på mig och frågar om det har gått bra de senaste gångerna och då specifikt senast de stal blod från mig.
"Jadå, jag kan bli lite yr men det brukar inte vara någon fara."
Starkt modifierad sanning eftersom det senaste besöket slutade med en avsvimmad Jenny, en hysterisk sköterska, patientlarm och anhopning av en läkare (japp, dr hansome!) och tre sköterskor till. Usch, jag rodnar av blotta minnet. Men varför göra den snälla sköterskan orolig i onödan.
När hon väl plockade fram nålen, (är det för övrigt nödvändigt att den ska vara så tjock?), lutade jag mig tillbaka och tittade bort.
"Det är ingen fara bara jag slipper se det."
Den snälla sköterskan är jätte snäll och ber mig knyta handen och vicka på tårna. Jag är duktig och gör som jag blir tillsagd. Ett liiiitet, litet stick i armen och jag förbereder mig på yrseln...
"Sådääär, då var det klart."
Va? Vaddå KLART?
Snacka om att känna sig som världens fjant! Till mitt eget försvar kan jag bara säga att sist, då fyllde de fyra provrör med blodet de stulit. Idag var det det fjuttigaste lilla plaströr jag vart med om! Och där satt jag och kände mig väldigt lite som nitton år och vuxen. Hade jag varit "Jenny 9 år" hade jag fått beröm och säkert ett klistermärke. I stället fick jag en lapp och blev förpassad till receptionen.
Klister fick jag i och för sig. Men i form av kirurgtejp. Det gjorde då satans så mycket mer ont att dra bort den från armvecket än det där fjantiga sticket. Jaja, jag fick mig en gratis armvecksvaxning i alla fall.
Man tackar man tackar.
/Jenitz
Det är lite finurligt det där, hur saker förändras genom åren. När jag var nio år hette det att man skulle besöka farbror doktorn och det var helt okej att behöva tröstas när de stack nålar i armen på en.
Idag heter det att jag ska kika på dr handsome och verka oberörd av vad de än gör. Som vanligt hittar jag min egen gyllene medelväg. Jag kikar såklart efter dr handsome, som såklart inte var där just idag. Attans. Men jag regregerar till "Jenny 9 år" och tycker jätte synd om mig själv när jag väl sitter där.
Sköterskan tittar snällt på mig och frågar om det har gått bra de senaste gångerna och då specifikt senast de stal blod från mig.
"Jadå, jag kan bli lite yr men det brukar inte vara någon fara."
Starkt modifierad sanning eftersom det senaste besöket slutade med en avsvimmad Jenny, en hysterisk sköterska, patientlarm och anhopning av en läkare (japp, dr hansome!) och tre sköterskor till. Usch, jag rodnar av blotta minnet. Men varför göra den snälla sköterskan orolig i onödan.
När hon väl plockade fram nålen, (är det för övrigt nödvändigt att den ska vara så tjock?), lutade jag mig tillbaka och tittade bort.
"Det är ingen fara bara jag slipper se det."
Den snälla sköterskan är jätte snäll och ber mig knyta handen och vicka på tårna. Jag är duktig och gör som jag blir tillsagd. Ett liiiitet, litet stick i armen och jag förbereder mig på yrseln...
"Sådääär, då var det klart."
Va? Vaddå KLART?
Snacka om att känna sig som världens fjant! Till mitt eget försvar kan jag bara säga att sist, då fyllde de fyra provrör med blodet de stulit. Idag var det det fjuttigaste lilla plaströr jag vart med om! Och där satt jag och kände mig väldigt lite som nitton år och vuxen. Hade jag varit "Jenny 9 år" hade jag fått beröm och säkert ett klistermärke. I stället fick jag en lapp och blev förpassad till receptionen.
Klister fick jag i och för sig. Men i form av kirurgtejp. Det gjorde då satans så mycket mer ont att dra bort den från armvecket än det där fjantiga sticket. Jaja, jag fick mig en gratis armvecksvaxning i alla fall.
Man tackar man tackar.
/Jenitz
