Hej åskmoln...
...i takt med en töande, regnigt Götlaborg.
-
Ibland (läs: allt som oftast) har jag väldigt svårt att förstå att det ska vara så fruktansvärt svårt att slänga iväg ett sms. Eller åtminstone svara på ett. Så jag drar slutsatsen att det handlar om ointresse, vilket känns skönt när vi snackar typ fyra, fem pers sådär. Fint de. Om det inte var för att någon av dem gör hjärtat oroligt så hade jag inte brytt mig så mycket (läs: alls). Men ett oroligt hjärta går ut över alla känns det som, haha. Life's a bitch.
-
Jag längtar mer och mer till mitten på tredje veckan i februari. Jag borde kanske inte och jag kan inte tala om varför, men jag längtar ändå.
Jag vet bara inte vad jag ska tro snart, börjar känna mig rätt vilsen över saker jag trodde mig vara säker på. Fan, jag vet inte, mer än att jag vill, kan... Ähh gonatt.
-
Maybe we can make it alright.
/Jenitz