Borta bra men hemma bäst...?
Vem försöker jag lura...
Hade det inte vart för att jag ÄNTLIGEN fått jobb så hade jag stannat borta läääänge till. För nu sitter jag hemma igen, men gråten i halsen och ett tungt hjärta. Det är resultatet av 1) en helg med för lite sömn, 2) att jag blivit totalt förälskad i stoet lilla grå som jag red idag - vilket 3) leder till att jag även saknar och tänker på Jojje - och 4) att det jag fick höra i fredags skär i mitt hjärta så mycket mer än jag ville erkänna då.
Men helgen bjöd på mycket gott och det ska jag leva på ett tag. Besöket hos Agneta och Kallua igår var mycket trevligt. Bilder kommer, för ni måste få se hur otroligt vacker lilla Kalle Kula har blivit! Trots några tunga ämnen så var besöket präglat med positivitism och vi åkte även och hälsade på Nova som är bortlämnad på träning, innan vi körde hem Agge och drog vidare. Väl framme hos Anita med familj blev vi ett stort sällskap som njöt av god mat, sjukt dålig melodifestival och måååånga goda skratt. Dock försökte jag komma i säng tidigt, även om jag inte somnade förrän sent.
Morgonen idag bjöd på ridning för både min och Viktors del och det var, som alltid, skönt att få vara tillbaka i sadeln en stund. Men med det växer också längtan efter att återigen få ha allt det där själv. Effekten av försäljningen verkar komma först nu, ett bra tag i efterhand. Jag tror det har fångat mig lite off guard, för det var inte något jag räknat med. Men jag får ju snart rida Frasse i en hel vecka och det ser jag fram emot väldigt mycket, även om min käre Vivere inte är hemma då...
Imorgon börjar jag jobba och det är fantastiskt skönt att ha något att fokusera på, se fram emot och vara innerligt glad över! Det här betyder att jag snart kan flytta hemifrån och om jag inte kommer in på min utbildning så ska jag även försöka få tag på en häst till hösten. Jag är sjukt pepp inför det här jobbet och vill verkligen ge allt! Så det blir tidigt i säng ikväll och så är det bara att ta in allt som en lite svamp imorn!
/Jenitz
Hade det inte vart för att jag ÄNTLIGEN fått jobb så hade jag stannat borta läääänge till. För nu sitter jag hemma igen, men gråten i halsen och ett tungt hjärta. Det är resultatet av 1) en helg med för lite sömn, 2) att jag blivit totalt förälskad i stoet lilla grå som jag red idag - vilket 3) leder till att jag även saknar och tänker på Jojje - och 4) att det jag fick höra i fredags skär i mitt hjärta så mycket mer än jag ville erkänna då.
Men helgen bjöd på mycket gott och det ska jag leva på ett tag. Besöket hos Agneta och Kallua igår var mycket trevligt. Bilder kommer, för ni måste få se hur otroligt vacker lilla Kalle Kula har blivit! Trots några tunga ämnen så var besöket präglat med positivitism och vi åkte även och hälsade på Nova som är bortlämnad på träning, innan vi körde hem Agge och drog vidare. Väl framme hos Anita med familj blev vi ett stort sällskap som njöt av god mat, sjukt dålig melodifestival och måååånga goda skratt. Dock försökte jag komma i säng tidigt, även om jag inte somnade förrän sent.
Morgonen idag bjöd på ridning för både min och Viktors del och det var, som alltid, skönt att få vara tillbaka i sadeln en stund. Men med det växer också längtan efter att återigen få ha allt det där själv. Effekten av försäljningen verkar komma först nu, ett bra tag i efterhand. Jag tror det har fångat mig lite off guard, för det var inte något jag räknat med. Men jag får ju snart rida Frasse i en hel vecka och det ser jag fram emot väldigt mycket, även om min käre Vivere inte är hemma då...
Imorgon börjar jag jobba och det är fantastiskt skönt att ha något att fokusera på, se fram emot och vara innerligt glad över! Det här betyder att jag snart kan flytta hemifrån och om jag inte kommer in på min utbildning så ska jag även försöka få tag på en häst till hösten. Jag är sjukt pepp inför det här jobbet och vill verkligen ge allt! Så det blir tidigt i säng ikväll och så är det bara att ta in allt som en lite svamp imorn!
/Jenitz
