...vad jag ska pyssla med på vårkanten. Men nu börjar vårens planer klarna och jag är så sjukt glad! :D Jag kan inte säga för mycket riktigt än, men ni ska veta att jag är så otroligt lycklig! Back on track, så att säga! Who'd have know!
It's five o'clock in the morning Conversation got boring You said you'd go into bed soon So I snuck off to your bedroom
And I thought I'd just wait there Untill I heard you come up the stairs And I pretended I was sleeping And I was hoping you would creep in With me
Put your arm around my shoulder And it was as if the room got colder And we moved closer in together Started talking about the weather
Said tomorrow would be fun We could watch a place in the sun I didn't know where this was going When you kissed me
Are you mine? Are you mine? Cause I stay here All the time Watching telly Drinking wine Who'd have known? Who'd have known? When you'd flash up on my phone I'd no longer feel alone
I haven't left here for days now And I'm becoming amazed how You're quite affectionate in public In fact your friend said it made her feel sick And even though it's moving forward There's just the right amount of awkward And today you accidentally called me baby
Let's just stay Let's just stay I wanna lie in bed all day We'll be laughing all the way You told your friends, they all know We exist but we're taking it slow Now let's just see how we go (Lily Allen)
Okej. Pinsamt. Jag har verkligen missuppfattat lite saker. Dom är redan ganska stora. Tredje albumet, flera europaturnéer bakom sig... Jahapp. Så ödmjuk som Henke var så skapade jag mig väl fel uppfattning. Men det är väl som med Skansros. När Pelle berätta om bandet och jag tänkte att jag kanske får kolla upp det där någon gång. Veckan efter spelades dom på P3 och sen tog det fart. Jag ska sluta underskatta mina kollegor på HSB tror jag. ^^
Nog med upptäckter för idag. Nu tar jag min nackspärr och min migrän och däckar för dagen. /Jenitz
Jag sitter här och funderar över vad som komma skall. Jag börjar komma framtiden på spåret, inbillar jag mig. Vi snackar festival, utbildning, häst med mera. För det första blir jag mer och mer pepp över den utbildning jag har funderat över under så lång tid. Och alla jag pratar med håller med om att det nog skulle passa mig som handen i handsken..!
Sedan, när jag satt och funderade över årets festivaler så gled jag osökt in på Peace and Love's hemsida. Jag gillade det verkligen, när vi var där år 2008. Vad hittar jag inte då? Om inte min kollegas band Avatar! Mamma berättade för ett tag sen att Henke spelar i ett band och undrade om jag hört något om dem. Det hade jag inte men hon berättade i alla fall att de börjat turnera i Europa och USA. Häromdagen när åt jag frukost jag med mamma, Kevin, Henke och Ola pratades det en del och bestämde mig efter det att jag måste kolla upp hans band och se vad vi snackar om liksom. Och så korsas ödets vägar. :P För nu ska Avatar spela på Peace and Love. Henke ska spela på Peace and Love. Det är helt awesome. Så nu vet jag vilken festival jag ska åka på i år. För er som är lite sega i kolan... Festival 2010 = Peace and Love!
"It's a surprise... ... ...it's not gonna unwrap itself."
Jag har lite svårt för Nour el Refai i vanliga fall, men förra veckan såg jag henne i Raw och det var bara sååå klockrent! Speciellt efter femte minuten i följande klipp har hon ju så rätt, inte sant? För en gångs skull, lite kärlek till Nour.
Bodyart..? ^^ Happyface!
Inatt är det i alla fall sömn som gäller. Med början typ... nu. Puss på er. :)
I don't know what to say. Or do. Or think. So I suppose I'll just let it be, wait for a change or whatever. Maybe I'm just imagening, maybe I'm just being silly. If not, something just changed. Rambling. I don't know how to have trust in things. 'Cause I'm so used to lies. I need people to show me trust and why I should trust them. I want to throw myself there and say those words, but I can't. Oh God damn it, whatever! Seriously.
This one's for Vivere, my very dear friend. You know. :)
Som sagt, det börjar bli väldigt mycket dags för lite spelningar snart tycker jag... Önskelistan ser ut som följer, utan inbördes ordning:
Hanson Kristian Anttila Håkan Hellström Markus Krunegård Ram Di Dam Erik Hassle Timo Räisänen Salem al Fakir Magnus Tingsek Mando Diao John Mayer Hardcore Superstar
m.fl!
Och detta är fina grejer ser'ni:
De e la bara o vänta gissar jag. Kopplar in stereon och slänger upp skivhyllan så länge, får en liten känsla av vara gammalmodig, sjukt nog. Men det är jag i så fall stolt över. ;)
Är det bara jag som tycker att januari och februari är helt ovärt?
Det är mörkt, kallt och det händer absolut ingenting. Jag har sån extrem längtan efter livemusik, vårsol och mysiga uteserveringar och kvällar vid havet. Idag tändes dock ett litet ljus, tack vare lite info från mitt körsbär... Här är anledningen!!! Boka typ NU?! :D Jag hoppas att det blir startskottet på en vår fullproppad med musik, solsken och kärlek. Allt som man behöver här i livet, i kronologisk ordning. ;)
Snart börjar det även bli dags att fundera på vilken festival man ska besöka i år, och med vilka??? Åh, jag längtar reeeedan!!! Storsjöyran, Arvika, Emmaboda, Peace&Love... Hmm. ;)
Idag var det P3's årliga Guldgala. Sjukt nice men lite ledsen i ögat är jag över att inte vara där, på plats, at the place to be...! Men jag fick sköna flashbacks från förra året då John ME gjorde stort intryck...
Sen är jag såklart supernöjd över det faktum att Erik Hassle vann priset i kategorin "Årets nykomling"! Han var väl lite av mitt personliga soundtrack under hela 2009, inte sant..? ^^
Random note; idag var nog första gången jag verkligen lyssnade på följande låt. Jag kan inte riktigt förklara varför, men som vanligt låter jag lyriken tala för sig själv. ;)
Yeah, it's perfectly clear That love's not what you need I tell you I don't care But I don't want to Anything that you say I hear myself agree And I don't recognize What I've turned into
I don't know why I want you so 'Cause I don't need the heartbreak I don't know what addictive hold You have on me I can't shake No, I'm not in control So let me go
Release me Release my body I know it's wrong So why do I keep coming back I said release me 'Cause I'm not able to Convince myself That I'm better off without you
Allt (o)viktigt som behövde sägas är väl sagt så det återstår bara för mig att lägga huvudet på kudden, vänta in ett samtal eller två och sedan sussa sött. Natt'å!
/Jenitz
Random note; idag var nog första gången jag verkligen lyssnade på följande låt. Jag kan inte riktigt förklara varför, men kanske förklarar texten sig själv? ;)
Yeah, it's perfectly clear That love's not what you need I tell you I don't care But I don't want to Anything that you say I hear myself agree And I don't recognize What i've turned into
I don't know why I want you so 'Cause I don't need the heartbreak I don't know what addictive hold You have on me I can't shake No, I'm not in control So let me go
Release me Release my body I know it's wrong So why do I keep coming back I say release me 'Cause I'm not able to Convince myself That I'm better off without you
Så... jag har väl fått sagt ungefär allt oviktigt jag ville få sagt idag. Nu väntar jag bara på ett samtal eller två, innan jag lägger huvudet på kudden. Natt'å!
Jag har väldigt olika relationer till mina vänner, vissa djupare än andra. Alla relationer jag har, har jag för att de tillför något positivt i mitt liv. Det kanske finns negativa aspekter också, men oftast bleknar det i jämförelse med det positiva, varför annars behålla dem?
Jag har en vän som jag egentligen inte står så nära, som dessutom bor en bra bit bort. Vi känner egentligen inte varandra så jättebra. Ändå vet han mycket om de tankar som jag annars sällan, eller aldrig, pratar högt om. Vi pratar om livet och döden, om kärlek och spelet individer emellan. Det är väldigt intressant på många sätt och han får mig, på något konstigt sätt, att förstå mitt eget värde...
Jag tänker citera honom. Jag vet inte varför, men det var något som jag fastnade för, i det han skrev idag:
"Jag är osäker på hur länge jag orkar. Mitt liv är inte dåligt, det är bara så tomt, det går runt i en cirkel, inget värt händer, det känns som att sitta och titta på en gammal dokusåpa... Meningslöst och trist. Jag blir bara mer och mer nyfiken på hur det skulle vara att inte leva, varje gång någon dör i en film kommer jag på mig själv med att undra hur den har det, hur det känns att bli fri på riktigt. Jag är inte självmordsbenägen, inte på det sättet, jag är bara så trött på det här att jag gärna byter. Döden finns alltid som alternativ, livet är svårare att välja när man är död... Men ändå lockar det så mycket... Är jag konstig?"
Det är befriande att kunna ventilera sånt här utan att det egentligen betyder något. Utan att någon får panik för att man tänker tanken. Men tänker vi inte alla på det någon gång? Vägen från tanke till handling är ju lång, så varför denna skepsis...
Jag får skylla detta inlägg på viss sömnbrist och lite annat smått och gott. Men jag vill ändå att alla mina vänner vet att ni finns där av en anledning. För att ni tillför något i mitt liv som jag inte vill förlora. Ni vet vilka ni är och jag älskar er alla över allt annat. <3
Då bor man numera i Olofstorp. Känns väldigt konstigt.
Något annat som känns lite konstigt är att jag har fått massa flashbacks från gymnasietiden det senaste. Vet inte riktigt varför men det började när vi skulle träffa italienaren Forsaeus. Sedan träffade jag Lontra två gånger ganska tätt inpå, Sautter hörde av sig och sedan telefonerades det med Busse. Och så har jag ju träffat Damgaard två kvällar i rad. Så det blev väl ett litet uppvaknande i minnesbanken kanske? Jag och Lontra spånade lite om det och kom fram till att vi faktiskt saknar den tiden en del. Att träffa "gänget" varje dag... Vi hade ju så sjukt kul ihop!
Lalala... Ord. Bokstäver i olika kombinationer som formar så otroligt många meningar. Så otroligt många betydelser. Men det är ändå bara ord. Symboler. Ibland svävar de ut i en strid ström och kan locka fram både tårar och skratt. Men ibland förmås inte läpparna formas runt de ord som borde sluppit ut för längesen. Och de orden blir bara fler och fler. De betyder i stort sett samma sak men finns i så många olika formuleringar. Om de inte får komma ut snart så kommer något explodera. Igen. Så nu får det vara nog. Nog med att smyga som katten kring het gröt och försöka gissa, hinta, läsa tankar. Nu får det bära eller brista. Jag är säker på min sak (Jag intalar mig det i alla fall). Jag hoppas att det bär, för tanken på att det brister hotar orden att stoppas på tungspetsen igen.
Snacka om att få en chock från 35 graders värme till 20 graders kyla. Inte okej någonstans. Jag längtar tillbaka något fruktansvärt. Och allt känns väldigt förvirrande för tillfället, både i hjärnan och i hjärtat. Men prio ett är att bli av med jetlagen innan jobbet börjar på måndag. En stor ljuspunkt är dessutom engelskt julfirande hon Windo/Dorvall imorn. Plus att jag ska träffa mamma, för första gången sen början på december. Weird.
Detta nedan är så sjukt mycket thailand! (Tråk med cencurerad version dock.)
/Jenitz - going to sleep If only you knew the way I feel, if only...
This has been the most amazing vacation ever. In so many ways. Landing on my feet again, meeting so many amazing persons (maybe some in particular), enjoying things and leaving home behind for a while. Mom dropped a bomb or two yesteday though. So I suppose I'll be living by myself when I come home. Awesome!!! As long as I can manage the rent... ^^
So...
Tuesday:
On the beach..! Lunch Home-spa-ish at the hotel Siesta Packing Gin and tonic at C&G's Dining out Playing pool at Umbrella bar The Final, at Luna Beach Bar at happy hour!
Sleeping...
Wednesday:
7.oo a.m / Rise and shiiiiine Breakfast Thaimassage, manicure, pedicure Check out 3 hrs bus trip to the airport 12 hour flight home...
I can't believe the time here is coming to an end. Not okay!
I'll talk to ya'll when I'm back in Sweden... Sigh. /Jenitz
Det här är mitt andrum, min plats att låta hjärnan och händerna pränta ner det som läpparna inte kan forma. Vare sig det är lyckliga eller sorgsna ting så är det i alla fall sådant jag vill få ur mig. Jag hoppas du finner något att läsa som kan få dig att le eller kanske känna igen dig. Välkommen.
